Arilds Byaråd är en paraplyorganisation där de olika föreningarna kan träffas för att diskutera gränsöverskridande frågor. Ordförande i Arilds föreningar är alla självskrivna deltagare men de har givetvis möjlighet att adjungera den eller de styrelseledamöter som kan ha speciellt intresse av de frågor som skall diskuteras. Detta är ett utmärkt forum för utbyte av idéer mellan representanter för Arilds invånare och Höganäs Kommuns politiker och tjänstemän.

Arilds Byaråd ingår i sin tur i Kullens Byaråd som är en paraplyorganisation för alla Byaråden i Kullabygden. Här diskuteras frågor som på olika sätt gemensamt påverkar förhållandena i Kullabygden. Detta är ett utmärkt forum för utbyte av idéer mellan representanter för Kullabygdens invånare och Höganäs Kommuns politiker och tjänstemän.

Dessa Byaråd har inga fasta mötestider utan sammankallas vid behov.

Arild är ett gammalt fiskeläge som omnämns i skrifter vid 1400-talets slut. Ortsnamnet har genomgått många förändringar under årens lopp:
Hellige Aruidtz leye 1508, Hellig Arrildz leje 1556, Helle Arweds Leye 1596, Her Artiz leye 1677, Arids Leye och Arilds Läye 1698, Herr Arilds Läger 1700-talet, Arveds leje 1754, Arels lee och Arels läje 1900-talet, Arildsläge 1917, Arild 1929.

En sägen berättar att en ung dansk herreman vid namn Arvid lönnmördades till sjöss på order av sin styvfar, men han flöt iland på en stor sten vid en plats på Kullaberg som döptes till Arvids läge. Stenen finns kvar vid vattenbrynet i Svensmalen och kallas Arilds hall eller sten. Svensmalen ligger strax söder om hamnen. I stenen kan man tydligt se ett avtryck av en bål och ett huvud. Enligt sägnen försökte Arvids mor Ellen med hjälp av några bärare, få sonens kropp uppför backen, men dom orkade inte utan han begravdes där de gav upp och ett kapell uppfördes på denna plats. Kapellet omnämns första gången 1475 och är kraftigt ombygt på 1700-talet. Det heter numera Arilds kapell. Arilds källa som ligger norrut från hamnen är inte en egentlig källa utan en urholkning i berget, en sk jättegryta. Det står för det mesta vatten i hålan. Det är regnvatten eller stänk från havet eftersom det inte finns någon källåder. Den kan ha använts som offerkälla. Det är vanligt att man kastar en slant i källan.
Arild utvecklades snabbt och hade 1569 ca 40 hushåll. Arild ägdes under senare delen av medeltiden av kyrkan genom ärkebiskopssätet i Lund. Barbara Brahe, ägare till Krapperup och änka efter Stig Olufsen Krognos, förvaltade fiskeläget 1475. Hon redovisade till Lund och hade rätt att ta arrendeavgift. Under hela medeltiden fick man inte bo i fiskeläget över vintern. 1536 genomfördes den lutherska reformationen i Danmark. Detta påverkade även livet på Kullahalvön. Arild blev kronans egendom. 1580 övertog ägaren till Krapperup, Mourids Clausen Podebusk, Arild och var sedan arrendeby under Krapperup fram till sekelskiftet 1900.
Vid denna tid blev Arild upptäckt av konstnärer och andra för sin enastående skönhet. Mor Cilla kom att betyda mycket för konstnärer och intellektuella som satte sin prägel på Arild under sommaren. Man jämförde stämningen i Arild med den i Skagen.

Källa: Ortsnamn på Kullaberg av Klara Wijkander..